Morötterna skördas. Olikheter men ändå likheter.
I dag skördade era barn morötterna som vi satte i våras. Önskan barnen var med. Barnen fick i uppgift att dra upp dem ur jorden i turordning tills dess att alla var slut.
Så roligt de hade. Det var rena rama lotteriet att plocka upp dem en efter en. De var ju så olika men ändå morötter allihopa. Vi pratade med era barn om att vi människor också är olika men ändå lika. Olikheter är bara bra.
Vi drog upp orange, gula, vita och lila morötter. Korta och långa, tunna och kraftiga. Vi pratade om den gröna blasten. Kan man äta blasten frågade en del barn. Prova sa jag. Barnen konstaterade att den inte var lika god som moroten. Jag hade kokt en del morötter och vi jämförde råa morötter med kokta. De har ju inte samma smak och konsistens då de är kokta.
Barnens favorit blev ända de råa morötterna. Jag frågade om de tyckte den lila moroten smakade annorlunda än den orange. Ja svarade de. Fast att de smakar lika dant. Men vi äter med ögonen och associerar färger med tidigare råvaror. Om inte citronglassen är gul då tycker vi inte att den smakar lika mycket citron som om den är gul.
Lamija fortsatte sedan med annat skapande med morötterna. De hade så roligt. Detta kommer ni att få läsa mer om i morgon då hon lägger upp detta på bloggen. Tack Lamija för en trevlig morgon med önskans barn.💕
Skördebilder med önskans barn.
